Laddboxar i samfälligheten – måste anläggningsbeslutet ändras först?
Kort svar: Nej – inte nödvändigtvis. Om föreningens anläggningsbeslut redan omfattar el till garage eller parkering (elledningar, elcentraler, elkraft) kan föreningsstämman besluta att installera lastbalansering i den befintliga elanläggningen och låta de medlemmar som vill sätta upp egna laddboxar på egen bekostnad. Det slog Mark- och miljööverdomstolen fast 2022 i mål F 5327-21, Högsta domstolen lät domen stå fast och Lantmäteriet hänvisar själva till den i sin vägledning. Vill föreningen däremot bygga och äga en gemensam laddanläggning, eller saknas el helt i anläggningsbeslutet, är omprövning hos Lantmäteriet fortfarande huvudregeln. Här går vi igenom var gränsen går – och vad den nya laddlagen från maj 2026 faktiskt säger om samfälligheter.
Därför uppstår frågan i samfälligheter men inte i BRF:er
En bostadsrättsförening äger sin fastighet och kan i princip besluta om laddboxar på egen hand – hur det går till beskriver vi i vår guide till laddbox i BRF. En samfällighetsförening fungerar annorlunda. Den förvaltar en gemensamhetsanläggning – garage, parkering, vägar, el – som har bildats vid en lantmäteriförrättning. I anläggningsbeslutet står vad anläggningen är till för (ändamålet), vad den består av, vilka fastigheter som deltar och hur kostnaderna fördelas (24 § anläggningslagen).
Lagen om förvaltning av samfälligheter är tydlig: "En samfällighetsförening får inte driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose" (18 § SFL). Vill föreningen göra något som ligger utanför ändamålet måste anläggningsbeslutet omprövas av Lantmäteriet (35 § anläggningslagen). En omprövning tar tid och kostar pengar. Enligt utredningen SOU 2024:97 uppskattas ett normalärende till cirka 150 000 kr, med ett spann på 50 000–300 000 kr beroende på hur komplicerat ärendet är och hur överens medlemmarna är.
Många anläggningsbeslut från 1970- och 80-talen nämner el till garagen – men naturligtvis inte elbilsladdning, som inte fanns då. Det är där osäkerheten i styrelserummen uppstår: är laddning en ny verksamhet, eller ett nytt sätt att använda den el som föreningen redan förvaltar?
Rättsfallet som avgjorde frågan: Råda Portar i Mölnlycke
Frågan prövades i ett fall från Grönkrafts eget närområde. Råda Portars samfällighetsförening i Mölnlycke, med 144 deltagande fastigheter, förvaltar enligt ett anläggningsbeslut från 1975 bland annat garagebyggnader och parkeringsplatser samt "elledningar med centraler" och elkraft i garagen. På årsstämman den 22 april 2020 beslutade föreningen att vid behov få installera laddmoduler – lastbalanserare – i de elva elcentraler som försörjer garagelängorna. Medlemmar som ville ladda skulle själva köpa och bekosta sin laddbox, betala en engångsavgift på 1 000 kr och stå för sin egen el. Enligt underlaget kostade en laddmodul cirka 10 200 kr per elcentral och en laddbox cirka 15 000 kr per plats (2020 års priser).
En medlem klandrade beslutet – och fick först rätt. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg upphävde stämmobeslutet i april 2021 med motiveringen att laddmodulen tillskapade en ny funktion, en standardhöjning som inte rymdes i föreningens ändamål. Föreningen överklagade.
Vad Mark- och miljööverdomstolen sa
Den 8 juni 2022 ändrade Mark- och miljööverdomstolen domen och godkände stämmobeslutet (mål F 5327-21). Domstolen konstaterade att föreningen enligt anläggningsbeslutet förvaltar garage, elledningar och elcentraler och därmed ska förse garagen med el. Att installera en laddmodul – "en form av säkerhetsanordning i form av en lastväxel som säkerställer att elnätet inte överbelastas" – är en uppdatering av teknisk utrustning, inte en anläggning av principiellt annan art. Domstolen skrev:
"Den aktuella åtgärden, att vid behov installera en laddmodul i en elcentral, bör således betraktas som ett naturligt led i förvaltningen av den befintliga anläggningen."
Beslutet stred därför varken mot föreningens ändamål (18 § SFL) eller mot medlemmarnas gemensamma bästa (19 § SFL). Domstolen lyfte också att uppgraderingen ökar elsäkerheten samtidigt som de deltagande fastigheterna får möjlighet att ladda elbil, och att garagens totala laddkapacitet styrs av bland annat vilken säkring föreningen väljer. Att bara en del av medlemmarna skulle ladda till att börja med hindrade inte beslutet.
Medlemmen överklagade till Högsta domstolen, som den 6 december 2022 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Domen står därmed fast. Den som förlorade fick dessutom betala föreningens rättegångskostnader i båda instanserna, drygt 100 000 kr.
Lantmäteriet hänvisar själva till domen
Lantmäteriet har en egen vägledningssida om laddningspunkter för elfordon på gemensam parkeringsplats. Där är huvudregeln fortfarande att nya behov – som laddningspunkter – läggs till i anläggningsbeslutet genom en ansökan om omprövning. Men Lantmäteriet redovisar också rättsfallet och sammanfattar det så här: en förening som genom sitt anläggningsbeslut förvaltar garage och elledningar med elcentraler har också rätt att besluta om att installera en lastbalanserare. Lastbalanseraren är inte ett nytt ändamål utan en uppgradering av befintlig teknisk utrustning, och den gör det möjligt för delägarna att på egen bekostnad installera en laddbox vid sin parkeringsplats.
"Domen öppnar en möjlighet för föreningar med liknande förutsättningar, att genom stämmobeslut uppdatera befintlig teknisk utrustning med en lastbalanserare", skriver myndigheten. Det är alltså inte en leverantörs tolkning: både domstolen och den myndighet som handlägger anläggningsbesluten säger samma sak.
Tre villkor som ska vara uppfyllda
Domen är ingen generalklausul – den gäller föreningar "med liknande förutsättningar". Innan styrelsen lägger fram ett förslag till stämman bör ni bocka av tre punkter:
- El ingår i anläggningsbeslutet. Läs ändamålsbeskrivningen och vad anläggningen består av. Står det garage eller parkering tillsammans med elledningar, elcentraler eller elkraft är ni i samma läge som Råda Portar. Har ni redan motorvärmaruttag eller belysning i garagen via föreningens el är det ett starkt tecken. Saknas el helt i beslutet faller grunden.
- Föreningens åtgärd är lastbalansering – inte en egen laddanläggning. Det domstolen godkände var en styrenhet i elcentralen som fördelar effekten mellan uttagen. Bygger föreningen i stället egna laddstolpar som den äger och driver för alla medlemmar tillförs en ny funktion, och då talar det mesta för att ni är tillbaka i frågan om omprövning. Villaägarna har påpekat just detta: domen klargör inte vad som gäller om föreningen även står för laddboxarna.
- Medlemmarna bekostar sina egna laddboxar och sin egen el. Upplägget ska vara kostnadsneutralt för föreningen och för de medlemmar som inte laddar. En anslutningsavgift och ett påslag på elpriset för administration accepterades i Råda Portar-fallet.
Är alla tre uppfyllda kan beslutet fattas på föreningsstämman med enkel majoritet, om inte stadgarna säger något annat (49 § SFL). Skriv beslutet konkret: att föreningen vid behov får installera lastbalansering i elcentralerna, att medlemmar som önskar får installera laddbox på egen bekostnad efter anmälan till styrelsen, och hur anslutningsavgift och el debiteras. Kom ihåg att ett stämmobeslut kan klandras hos mark- och miljödomstolen (53 § SFL) – ett tydligt underlag som hänvisar till domen och Lantmäteriets vägledning minskar risken för en utdragen tvist.
När krävs omprövning ändå?
- El saknas i anläggningsbeslutet, eller garaget och parkeringen ingår inte alls i gemensamhetsanläggningen.
- Föreningen vill äga och driva en gemensam laddanläggning – laddstolpar, betalsystem och drift – för alla medlemmar.
- Kostnaderna ska fördelas annorlunda än dagens andelstal, till exempel genom en särskild sektion för laddning. Andelstal kan visserligen ändras genom stämmobeslut med två tredjedelars majoritet som sedan godkänns av Lantmäteriet (43 a § anläggningslagen), men ett nytt ändamål kräver förrättning.
- Elanläggningen behöver byggas ut i grunden, med ny servis eller nya ledningar till platser som saknar el i dag.
I de fallen ansöker föreningen om omprövning av gemensamhetsanläggningen. Lantmäteriet kan besluta även om alla fastighetsägare inte är överens, eftersom laddinfrastruktur bedöms vara av stadigvarande betydelse för fastigheterna. Räkna med att processen tar månader och i ett normalfall kostar en sexsiffrig summa – vilket är precis därför lastbalanseringsvägen är så värdefull för föreningar som uppfyller villkoren.
Den nya laddlagen från 29 maj 2026 gäller inte samfälligheter
Sedan den 29 maj 2026 har hyresgäster och bostadsrättshavare rätt att på egen bekostnad få en laddpunkt vid sin parkeringsplats, och hyresvärden eller föreningen kan bara säga nej om det finns befogad anledning (prop. 2025/26:148). Många har uppfattat att lagen även gäller samfälligheter. Det gör den inte. Regeringen valde uttryckligen bort parkeringsplatser inom gemensamhetsanläggningar: rätten till en sådan parkering är samfälld för de deltagande fastigheterna, ingen fastighet har rätt till en viss plats, och förslaget i promemorian som föregick lagen (en ny 19 b § i SFL) avstyrktes helt eller i huvudsak av bland andra Fastighetsägarna, Riksbyggen och Villaägarna som onödigt komplext och kostsamt.
Det betyder också att en bostadsrättshavare vars parkering ligger i en gemensamhetsanläggning som BRF:en deltar i inte kan luta sig mot den nya lagen. Frågan hamnar hos samfällighetsföreningen och avgörs av anläggningsbeslutet.
Frågan är däremot inte död. Utredningen SOU 2024:97 föreslår en ny bestämmelse i SFL som skulle låta en samfällighetsförening som förvaltar en parkeringsplats eller ett garage besluta om laddinfrastruktur utan ny förrättning. Justitieministern bekräftade i ett riksdagssvar den 27 maj 2026 att förslaget fått ett positivt mottagande från ett flertal remissinstanser och att betänkandet nu bereds vidare i Justitiedepartementet. Tills en sådan lag finns är det anläggningsbeslutet, domen och Lantmäteriets vägledning som gäller.
Så går ni vidare – steg för steg
- Läs anläggningsbeslutet. Beställ förrättningsakten från Lantmäteriet om styrelsen inte har den. Markera ändamålet, vad anläggningen består av och hur el beskrivs.
- Kartlägg elanläggningen. Låt en elinstallatör bedöma huvudsäkring, elcentraler och kapacitet per garagelänga. Dynamisk lastbalansering som fördelar effekten mellan boxarna är det som gör att befintlig säkring ofta räcker – vi förklarar tekniken i vår guide om lastbalansering och effektvakt.
- Ta fram beslutsunderlag. Kostnad för lastbalansering per elcentral, förslag på anslutningsavgift, hur elen mäts och debiteras samt tekniska krav på medlemmarnas laddboxar – till exempel att de ska kunna styras av föreningens lastbalansering och kommunicera via öppna standarder som OCPP.
- Gör en enkät. I Råda Portar ville 43 av 88 svarande skaffa el- eller laddhybridbil inom tre år. En sådan siffra gör stämmans beslut enklare och visar att behovet är gemensamt.
- Fatta stämmobeslut. Formulera beslutet efter modellen ovan och hänvisa till F 5327-21 och Lantmäteriets vägledning i underlaget.
- Räkna på bidraget – och på vem som ska äga boxarna. Naturvårdsverkets Ladda bilen-bidrag ger föreningar upp till 50 procent av kostnaden, högst 15 000 kr per laddpunkt, men bara för laddstationer som ägs av föreningen och används av boende och medlemmar. Med upplägget från Råda Portar, där varje medlem äger sin box, kan föreningen alltså inte söka bidraget för boxarna. Vill föreningen i stället äga laddpunkterna för att få bidraget är ni tillbaka i frågan om omprövning (villkor 2 ovan). Ett mellanting – att föreningen äger boxarna men låter användarna betala hela kostnaden – har inte prövats i domstol. Det är en avvägning mellan ett snabbt stämmobeslut utan bidrag och en bidragsfinansierad gemensam anläggning med förrättning. Räkna på båda, och kontrollera aktuella villkor hos Naturvårdsverket.
- Installera samordnat. Anlita ett registrerat elinstallationsföretag för både lastbalanseringen och medlemmarnas boxar, så att hela anläggningen dokumenteras samlat. Vad en laddbox kostar går vi igenom i vår prisguide för laddboxinstallation.
Vanliga frågor
Kan styrelsen besluta om lastbalansering själv?
Nej. Eftersom beslutet rör anläggningens tekniska utrustning och nya avgifter bör det fattas på föreningsstämma. Styrelsen tar fram underlaget och förslaget till beslut.
Vem äger laddboxen?
Den medlem som har bekostat den. Reglera i stämmobeslutet eller i ett avtal med medlemmen vad som händer vid försäljning – om boxen följer garageplatsen eller tas med.
Kan medlemmen använda grönt avdrag för sin laddbox?
Grönt avdrag ger privatpersoner 50 procent på material och arbete för en laddbox till den egna bostaden. Om en garageplats i en gemensamhetsanläggning omfattas beror på hur platsen hör till medlemmens fastighet. Stäm av med Skatteverket eller installatören innan ni räknar med avdraget.
Vad händer när fler vill ladda än elanläggningen klarar?
Lastbalanseringen fördelar den effekt som finns, så att ingen säkring löser ut. Räcker effekten inte till kan föreningen höja huvudsäkringen – i Råda Portar räknade föreningen med att vid behov gå från 20 A till 35 A – vilket ökar den fasta nätavgiften och bör täckas av dem som laddar.
Måste alla medlemmar vara med och betala?
Nej. Upplägget bygger på att de som laddar betalar via anslutningsavgift och sin egen el. Vill föreningen i stället lägga kostnaden på alla via andelstalen blir det en fråga om ändamål och andelstal, och då bör ni ta hjälp av Lantmäteriet.
Vår BRF är medlem i en samfällighet – vad gäller för våra boende?
Samfällighetens regler. Den nya laddlagen ger era boende rätt till laddpunkt på BRF:ens egen mark, men inte i gemensamhetsanläggningen. Där är det anläggningsbeslutet och samfällighetens stämma som avgör.
Sammanfattning
Ingår el till garage eller parkering i anläggningsbeslutet behöver samfälligheten normalt inte ompröva beslutet för att möjliggöra elbilsladdning. Stämman kan besluta att uppgradera elanläggningen med lastbalansering, och medlemmarna installerar sedan egna laddboxar på egen bekostnad – exakt det upplägg som Mark- och miljööverdomstolen godkände i F 5327-21 och som Lantmäteriet hänvisar till. Omprövning behövs när el saknas i beslutet, när föreningen själv vill äga en laddanläggning eller när kostnaderna ska fördelas på ett nytt sätt. Den nya laddlagen från maj 2026 ändrar inget för samfälligheter, men ett lagförslag som skulle förenkla ytterligare bereds i Regeringskansliet.
Grönkraft hjälper samfälligheter och BRF:er i Västra Götaland, Halland och Skåne att komma från styrelsefråga till färdig laddlösning: förstudie av elanläggningen, underlag inför stämman och matchning med certifierade installatörer i vårt nätverk. Berätta hur många laddplatser ni behöver i formuläret nedan eller på vår sida om laddplatser för BRF och samfällighet, så ringer vi upp styrelsen och går igenom nästa steg.
Källor
- Mark- och miljööverdomstolen, dom 2022-06-08 i mål F 5327-21 (pdf) – domskälen på sidorna 4–5. Högsta domstolen beslutade 2022-12-06 att inte meddela prövningstillstånd.
- Lantmäteriet: Laddningspunkter för elfordon på gemensam parkeringsplats – avsnittet "Rättsfall om installation av lastbalanserare".
- Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter – 18, 19, 49 och 53 §§.
- Anläggningslag (1973:1149) – 24, 35 och 43 a §§.
- Prop. 2025/26:148 Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon – avsnittet om att reglerna inte ska omfatta parkeringsplatser inom en gemensamhetsanläggning.
- SOU 2024:97 Mot en effektiv elektrifiering av transportsystemet – förslag om laddinfrastruktur i samfälligheter utan ny förrättning samt kostnadsuppskattning för omprövning.
- Skriftlig fråga 2025/26:818 med justitieministerns svar 2026-05-27.
Artikeln är allmän information och inte juridisk rådgivning. Förutsättningarna skiljer sig mellan föreningar – utgå alltid från ert eget anläggningsbeslut.
Vill ni ha ett underlag till stämman?
Berätta hur många laddplatser samfälligheten behöver, så ringer vi upp styrelsen inom 24 timmar på vardagar. Det kostar inget innan ni har bestämt er.

Behöver du rådgivning?
Boka ett kostnadsfritt samtal med en av våra rådgivare. Vi hjälper dig vidare oavsett om ärendet gäller solceller, laddbox, batterilager eller besiktning.
Kontakta ossLäs fler artiklar

Isolationsfel i växelriktaren – vad betyder larmet och vad gör du?

Laddboxar i samfälligheten – måste anläggningsbeslutet ändras först?

