BRF-lagen 29 maj 2026: vad styrelsen behöver besluta innan lagen träder i kraft

Den 29 maj 2026 träder en ny lag i kraft som ger bostadsrättshavare och hyresgäster rätt att begära installation av laddpunkt på sin parkeringsplats. Föreningens styrelse kan inte längre vänta. Innan dess behöver ni fatta några grundläggande beslut om hur ni ska hantera de förfrågningar som kommer.

Här går vi igenom vad lagen kräver, vilka beslut styrelsen behöver landa i, hur ni kan finansiera installationen via Ladda bilen-bidraget och vilka fallgropar som är vanliga när BRF-er bygger laddinfrastruktur.

Vad lagen kräver

Lagändringen bygger på proposition 2025/26:148 Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon och innebär att en bostadsrättshavare eller hyresgäst får rätt att begära installation av laddpunkt på sin förhyrda eller upplåtna parkeringsplats, på egen bekostnad. Föreningen får bara säga nej om det finns befogad anledning, till exempel att elnätskapaciteten inte räcker eller att tekniska förutsättningar saknas. Säger styrelsen nej kan medlemmen begära att frågan prövas i hyres- och arrendenaämnden.

Enligt Bostadsrätterna får den som hyr en parkeringsplats också rätt att använda delar av fastigheten utanför sin egen plats om det behövs för att dra fram el. Alltså rätt att förlägga kablar genom gemensamma utrymmen om det krävs för installationen.

Fyra beslut styrelsen behöver fatta innan 29 maj

När lagen träder i kraft kan vilken medlem som helst skicka in en förfrågan. Föreningen står sig bättre om ni har en princip-ståndpunkt klar redan innan första förfrågan landar. Ta dessa fyra punkter på nästa styrelsemöte.

1. Gemensam eller individuell anläggning? En gemensam anläggning med flera laddpunkter och central styrning är ofta dyrare per uttag i investering, men billigare och mer driftssäker över tid. Individuella installationer är billigare initialt men skalar dåligt om många medlemmar ansöker, och ger sämre lastbalanseringsmöjligheter.
2. Finansieringsmodell. Tar föreningen lånet centralt och fördelar kostnaden över årsavgiften? Eller står den enskilde medlemmen för sin egen laddpunkt? Båda går, men beslutet behöver vara genomtänkt och förankrat på stämma, särskilt om föreningen ska söka stöd.
3. Debiteringsmodell för förbrukningen. Antingen mäter ni varje uttag och fakturerar individuell kWh-kostnad, eller så lägger ni laddningen som en fast tillkommande månadsavgift. Den första modellen är rättvisare men kräver att laddboxarna har individuell mätning och att ni har ett administrativt system för fakturering.
4. Drift och underhåll. Vem ansvarar för felsökning, ersättningsuttag, programuppdateringar och avtal med elnätsleverantör? Ofta tecknar föreningen ett serviceavtal med installatören eller en operatör. Klargör i föreningens beslut vad som ingår och vad som faktureras separat.

Så utnyttjar ni Ladda bilen-bidraget rätt

Naturvårdsverkets Ladda bilen-bidrag täcker upp till 50 procent av bidragsberättigade kostnader, dock högst 15 000 kronor per laddpunkt för bostadsrättsföreningar och samfälligheter som installerar laddning för boende eller medlemmar.

Bidragsbara kostnader inkluderar laddboxar, elarbete, grävning, kabeldragning och annan utrustning som krävs för att anläggningen ska fungera. Det som inte täcks är fortlöpande driftskostnader, abonnemangsavgifter och åtgärder utanför själva laddinstallationen.

För BRF gäller en viktig skillnad mot företag: ni får ansöka antingen före eller efter att installationen är klar. Det innebär att ni inte fastnar i en tidslås där ansökan måste vara godkänd innan installatören får börja jobba, något som däremot gäller för företag enligt Naturvårdsverkets reformerade regelverk sedan 1 februari 2026.

Ändå rekommenderar vi att lämna in ansökan tidigt. Det ger styrelsen ett tydligt budgetbesked innan upphandlingen, och ni undviker att fatta beslut baserade på en bidragsnivå ni inte är säkra på.

Vanliga fallgropar

När vi går igenom BRF-installationer ser vi samma misstag återkomma:

• Lastbalansering ignoreras innan huvudsäkringen ska uppgraderas. Att uppgradera fastighetens huvudsäkring är dyrt och höjer den löpande elnätsavgiften (effektabonnemanget). Med dynamisk lastbalansering klarar ofta befintlig kapacitet flera laddpunkter. Låt en behörig elektriker eller rådgivare göra effektberäkningen innan ni planerar uppgradering.
• Gäst- och besöksladdning glöms bort. Lagen handlar om medlemmars laddmöjlighet, men många föreningar vill också kunna erbjuda gäster en plats. Det kräver typiskt en betallösning (RFID, app eller QR). Bestäm tidigt om gäststation ska ingå eller ej.
• Dimensioneringen görs efter dagens behov. Andelen elbilar i flerbostadshus ökar snabbt. Bygger ni en lösning som klarar 5 platser idag men inte kan skalas upp till 20 om fyra år, kommer ni göra om jobbet inom kort. Säkra dimensioneringen för 5 till 10 år framåt redan nu.
• Föreningens elavtal ignoreras. Laddinfrastruktur kan tippa elnätsavgiften från en kategori till en högre. Stäm av med nätbolaget innan installation och låt rådgivaren räkna på effektabonnemang vs förbrukningsmönster.

Behöver styrelsen ett bollplank?

Vi går igenom era förutsättningar utan kostnad: anläggningens kapacitet, förväntad efterfrågan, lämplig finansierings- och debiteringsmodell, samt vilka stöd ni faktiskt kan räkna med. Ni får ett tydligt beslutsunderlag att ta med till nästa styrelsemöte, innan ni binder upp er mot en specifik installatör.

Behöver styrelsen färdiga underlag för stämman? Vårt BRF-beslutsstöd för solceller innehåller ekonomikalkyl, upphandlingshjälp och stämmounderlag som styrelsen kan använda direkt.

Hör av er via kontaktformuläret, så bokar vi en första genomgång.